shesmemories

Nu jammen kommer äntligen en blogg! Jag som sa att jag aldrig skulle skaffa mig en, inte läsa några heller för den delen..MEN..never say never!

Som den värmlandsjäntan eller tja, iaf så ”nordisk” man kan bli och med sikte mot USA är det nu dags för mig att dela med mig av mina minnen. På kören mumlade vi alltid ”man-minns-många-människor-man-mött”, men det hjälper inte mitt minne särskilt mycket bara stämbanden, så nu ska vänner och värld få uppdateras här!

På måndag blir det hej då landet Lagom, God morgen Gardermoen och Hello New York. Kan jag längta mer?

Känns som att jag bara ska åka iväg på en liite längre charter resa och kommer snaart tillbaka.

Det är en märklig känsla, ska ju trots allt vara bort ett helt år! Ja, 13månder faktiskt…

Har börjat packa ner alla miljarder prylar i kartonger eftersom lilla syster ska ta över mitt rum. Det är dock inte det svåraste, utan ska lyckas packa en ordentlig och smart packning. Maximum 23kg i en väska får jag knö ihop.

Försöker tänka som alla tidningar visar hur jag på bästa sätt ska lyckas kombinera få plagg till många kombinationer…Visst, smartpackning deluxe, jo man tackar!

Nej, det svåraste är så klart att lämna Swedenland nu när våren nalkas. Vet inte hur det är med andra, men jag går i ide när vinter kommer och vaknar först när värmen och solen sipprar tillbaka. Älskar vitsippor å!

Kunde jag inte åka till hösten i stället? Men precis innan den tanken slog mig hade jag precis sagt till mig själv att jag ska sluta skjuta upp saker…även om det i det fallet var tvätten jag menade:p

Nä, vänta nu!Svårast av allt är att lämna alla nära och kära i Swedenland! Saknar er redan..

Men, kommer ju ”strax” tillbaka!:)